Metaplott Skuggornas folk för spelledaren

OBS! Om du ska spela detta äventyr som spelare, sluta läs nu. OBS!

Bakgrund

Rauner av Vita horden har sett i sina eldar att vid det som kallas de fem vindarnas berg norr om taupernas dal skall vakna en kraft av ofantliga mått. I vulkanens sköte skall det enligt sagorna finnas en sovande demongud i form av en magisk rustning som smiddes av en nekromatiker från Danarth. Rustningen skall ha kallats Blodets rustning, den som bar den skyddades från skada. En av raunernas mäktigaste khagan bar den, men dräptes av en tokons krigshjälte efter att tokonen lyckades lura av khaganen som blivit galen av makt rustningen och dräpte honom. Tokonen tog rustningen och vandrade så långt han orkade, till taupernas dal. Där slängde han ned rustningen och dess demon i en vulkan. Där har arkefakten legat och vilat, fram tills nu. Demonen vrider sig i bergets inre, vulkanen spyr oftare rök och kommer snart att utlösas. Vita hordens khagan, Yerlan Yugg har hört att berget spyr eld, och hans shaman har sagt att Blodets rustningen återfinns där berget spyr den svarta röken över de vitögdas dal. Yerlan vill inget mer än att återta rustningen och ena horderna en gång för alla. Han finner på vägen ett svart svärd, kallat Draugarom. Ett svärd med en demons själ i, som hela tiden för sig ut och in ur verkligheten och gör mycket skada. I Sunariskogen så har en av Mundanas mäktigaste profeter sett syner om att ett vitt hot kommer emot ett berg av vindar som spyr svart rök på en röd soluppgång.

Profetian

I vindars sköte ruvar Blodet
Blodet vakar, väser, sover
Svarta skuggor på röda himlen

Det vita hotet faller
Blodet vaknar, vräker, lider
Vita ögon blinda vakar

Vit med svart i hand
Blodet löst, rider, dräper
Alvblod rinner, hjärtan slocknar

Handfallna betvingas
Blodet härskar, raserar, ödelägger
Alvrike faller, förlorat 

En vit, en svart
Blodet kvider, brinner, skriker
Båda falla för andres klinga

Alverna har listat ut att detta borde vara folket taupernas dal uppe i norr. De sänder genast några av sina skickligaste vapenmästare för att stoppa detta hot, med sina liv om det så krävs. Sju krigare sänds iväg i ett snabbt skepp. Samtidigt hos tauperna så börjar en jägare och en örtakunnig se konstiga tecken i naturen. Som om något är på väg att ske.

De tecken som tauperna sett är olika självdöda djur, konstiga onaturliga växter som aldrig setts tidigare. De djur som finns i skogen har också blivit aggresiva på grund av alla förändringar. För tre månader sedan så var det ett fruktansvärd jordskalv i byn, två hus raserades efter detta. Efteråt så täcktes byn av en dimma som låg tjock i tre dygn. Många tauper såg detta som ett dåligt tecken.

Karaktärer

Fyra karaktärer är tänkta att användas. Gör dessa helst separat, alverna för sig och tauperna för sig för att hålla intrigerna hemliga. Gå sedan igenom dessa bakgrunder och riktlinjer för att visa hur karaktärerna känner varandra.

Alverna

Två vapenmästare av thism. Den ena är bror till den andras älskade, Féliciáni, en ung och otroligt vacker alvisk kvinna.

Brodern får veta innan de åker att de kommer att dö, systern älskar sin älskade för mycket för att berätta för honom, och kräver att brodern skall berätta för honom när tiden att dö kommer att hon älskar honom mer än något annat i livet. Denna hemlighet skall väga tungt och skall så klart inte avslöjas för den berörda spelaren.

Tauperna

En örtakunnig som sett mycket konstiga saker i naturen. Växter den aldrig sett har växt fram i bergets skugga.
En jägare som också sett konstiga saker. Ute på en jakt så fann han många döda djur, som inte var skadade på något sätt utan bara var döda.

Jägaren älskade den örtakunniges syster, men systern dog i barnsäng. Jägaren blev nästan krossad över detta och har försökt hålla den örtakunniga nära sig. Detta har den örtakunniga lite svårt för, eftersom detta påminner honom om sin döda syster.

 

Äventyret

Äventyret är väldigt fritt skrivet, och kan spelas på många olika sätt. Nedan är hur jag spelledde den och de stolpar jag använde. De går att använda, eller så kan man göra egna händelser. Fokuset skall dock logga på sorg, spänning och en ödesmättad stämning, hela gruppen skall helst vara oroliga att de skall dö. Försök även att göra de två bakgrunderna för karaktärerna flyta ihop och komma upp till ytan då och då.

Del 1

Alverna anländer till taupernas dal efter en lån vandring, båda har lärts tala taupernas språk. Båda känner med sig att detta är farligt, och de vet ej om de skall lita på tauperna, ett folk som inte ens de visa alverna känner väl. På resan till dalen blir en av de andra alverna biten av vad som verkar vara en mygga och faller för en underlig feber när denna kommer till dalen. När denne tas med till dalen så avlider denne efter 2 dygn, hans blod är tunt och svagt, som om det blivit uttunnat. Den örtakunnige gör allt denne kan, men kan ej finna ett botemedel på något sätt. Kort därefter börjar fler och fler av tauperna att drabbas av feber, det är som om en pest kommit till dalen där ingen knappt vet vad sjukdom är. Alverna stöter på en ursin och får strida med denna.

Del 2

Taupernas schaman får en vison av hur blod ska flyta i dalen och hur ett hot kommer på den norra horisonten för att väcka blodet.

I norr, i norr
De vita kommer
På horisonten
Förbannelsens folk
Klingor faller
Livet tas ifrån dem
När Blodet vaknar
Döden kommer på den vita vinden
Döden kommer med det vita folket
Döden kommer med Blodet
Döden kommer med förbannelsen

Oron sprider sig när fler och fler faller för sjukdommen. Tauperna ser så klart alvernas ankomst som något negativt. De få krigare som finns hos tauperna kräver att alverna lämnar dalen, för de tog med sig sjukdom. Till slut anfaller en grupp av tauperna alverna, folk från våda sidorna dör troligen i stridigheterna. Hur spelarna som spelar tauper ställer sig är upp till dem.

Bakom ett vattenfall så finns en liten grotta som leder till en kammare där det finns tecken på väggen. Tauperna säger att det är från en tid för länge sedan. Tecknen säger: “En man från ett rike av döda smidde Blodet för egna ränker. Hans folk tvingade honom att resa hit för att lämna den i elden. Mannen var vred men gjorde som han tvangs. Han släppte Blodet i det brinnande berget och svor att en dag återvända med sin anspråk.”
En av tauperna verkar bli biten av något, blod rinner ur handen på denne. (teaterblod om du vill vara dramatisk) Denne är dömd. I gryningen när striden är över så bevittnar alla hur De fem vindarnas berg spyr svart rök över den röda gryningen, precis som i profetian.

Del 3

Den smittade taupen börjar uppvisa symptomen för blodspesten som härjar i dalen. Aska regnar över dalen och många blir sjuka av detta också. Flera av tauperna försöker fly dalen. Två till av alverna faller för sjukdommen eller mördas av tauperna. Läget börjar bli desperat. Vulkanen spyr mer och mer aska och man kan se spår av eld och lava som faller från berget. Den smittade blir sjukare och sjukare. Då kommer nyheten att en hord av rauner kommer ifrån norr, under ett vitt banér. Alverna borde inse att de sjuka tauperna aldrig skulle kunna fly ifrån horden. De borde inse att de måste göra ett stånd emot horden, troligen ensamma. Om de betett sig väl kommer tauper ställa sig på deras sida. Den sjuke taupen känner ett sug att bege sig till slagfältet, den norra stäppen. Annars kommer de få stå själva och möta horden. Horden har dock blivit reducerad och är bara ett dussintal. På slagfältet möter karaktärerna Yerlon och strider på brinande fält medan brinnande stenar faller från vulkanen. Striden blir lång och hård, minst en av alverna dör troligen för att stoppa Yerlon.

 

 

Blodspesten

Blodspesten är en magisk sjukdom som sprids genom demonen i Blodet som håller på att vakna. Risken att smittas är 1-12 på en T100. Man smittas genom att man verkar bli biten av något, men kan ej finna var i slumpmässig kroppsdel. (använd träfftabellen). Varje dag man är smittad av blodspesten får man Ob3T6 Långtidsuttmattning och Ob2T6 Blodsförlust, Samt Ob1T6 Trauma. Sjukdommen kan inte stoppas, men kan lindras av helande örter och biotropisk magi. Det enda sättet att undkomma blodspesten är att vänta ut att Blodets kraft bränns ut. Detta kommer hända om Yerlon besegras på fältet och ej kan hämta rustningen.